2010-06-30

Pigg...


...matte och pigg hundvalp. Vi är verkligen på för glada aktiviteter. Notera hur det är helvadderat runt omkring och hur vattenglas och fjärrkontroll är på en exakt armlängds avstånd. Ifall jag skulle vakna och vara extremt törstig och i akut behov av att byta kanal på tv:n. Detsamma gäller BouBou, sängen på trillavstånd ifrån soffan.

2010-06-29

Att köpa...

...bil. Det är en jobbig erfarenhet. Jag blir helt trött av att förhandla och pruta. Dessutom är jag urusel på nämnda moment. Men en 107:a eller Aygo ska jag ha. Så enkelt är det.

BouBou, the man, har blivit stor. Han är en kaxig kille nu. Han klarar sig själv. Han vågar faktiskt stå ensam på balkongen och kika ut. Han kan gå nedför trappor. Men han ser tämligen ynklig ut när han öppnar munnen och man ser små, små sylvassa valptänder som sitter där. Då faller liksom allt det stora. Det är för sött. Jag kan dock informera om att de absolut fyller sin funktion i själva bit/huggmomentet. Har man handen där vid just det tillfället så är det som att leka fakir mellan två spikmattor. Oerhört charmigt.

Bästa vänner. Jag vill meddela att allt, och då menar jag verkligen ALLT, är möjligt. Jag har till exempel lyckats med något jag var säker på att det var helt omöjligt. Alla fysiska lagar säger att det är omöjligt, men tro mig, jag vet... Det går att klämma sig på en hålslag. Illa dessutom. Det går till och med att frambringa ganska kraftigt blodvite, svimattack och nära döden-upplevelse. Jag har extremt hög smärttröskel, men en hålslag höll nästan på att knäcka mig. Bedrövligt!

Dagens tips: "Paparazzi" med Lady Gaga. Fantastiskt bra text. "I'm your biggest fan, I follow you around, until you love me..."

2010-06-28

En låt...

...jag aldrig kan glömma. Kroatiens bidrag till Eurovision 1998. Danijela "Neka mi ne svane". Se den på You tube.

2010-06-21

Förra veckan...

...blev inte som väntat. Det är bra att man inte kan styra över saker. I alla fall inte över allt. Nu återstår att se om den här veckan blir som jag trodde imorse.

2010-06-14

Ny vecka...

...nya möjligheter. Måndagar är alltid spännande. Men vet aldrig hur man mår i slutet av veckan. Man vaknar på måndagmorgon och planerar enligt en viss rutin, och man förutsätter iskallt att det kommer att bli på just det sättet. Sedan inser man när torsdagmorgonen gör entré att veckan gått extremt fort och man har inte ens haft tid att uppmärksamma om den blev som man planerat eller om allt fallit.

Den här veckan är intressant och spännande på många plan. Två releaser bland annat. Det är alltid lika kul. Vi har gjort ett riktigt bra jobb den här gången. Vi hoppas på gult.

För övrigt inget nytt under solen. Eller vadå solen föresten. Det är moln, moln, moln. Jag är missnöjd. Men ändå glad. Det är iallafall sommar. Träden är gröna och det luktar gott ute. Om en inte alltför avlägsen framtid har jag också två veckors semester. Det är väl värt att vänta på.

Dagens tips: Öppna ögonen...

2010-06-13

Söndag...

...är arbetsfri dag. Hmm, ja, det beror ju lite på hur man ser det. Drygt tre timmar med hård fysisk ansträngning. Har riktigt, riktigt sura muskler i kroppen nu. Men det känns ändå bra, för det var länge sedan jag verkligen kunde anstränga mig hårt på riktigt. Jag trivs när jag känner att hjärtat blir starkare, när hållningen blir bättre, att andetagen blir djupare och ger mer syresättning. En fysiskt stark kropp är en fantastisk boning för själen. När de två är i symbios är livet ganska lätt att leva. De tyngsta problemen känns nästan bara som lite sudd på linsen. Kort sagt, man mår bra.

Idag ska jag äta pizza. Det ska bli fantastiskt gott. Tänk, pizza och fotbolls-vm. Vi snackar fest. Fotboll, fotboll och fotboll. Obegränsat med fotboll i nästan en månad. Supermysigt!

Annars då..? Njae, inget särskilt, lite moln, lite sol, lite regn. Ja, en helt vanlig junimånad. Men nej, det är det ju inte. Nästa lördag ska ju vår kronprinsessa och hennes trolovade gifta sig. Gissa om jag kommer gråta floder. Jag är inte royalist, men jag har ett vekt hjärta. Det blir att ladda med näsdukar alltså.

Vänner, kramas lite mer, det mår vi alla bra av.

Dagens tips: Varm, varm dusch!

2010-06-11

Det finns...

...en del saker man inte ska ge sig på på morgonen. Mascara är en sådan sak. Jag lyckas göra det omöjliga möjligt. Bra eller dåligt? Jag vet inte. Men det slutade imorse med att jag hade mascara på armbågen. Fråga mig inte hur jag gjorde, jag skulle förmodligen aldrig lyckas med konststycket igen. Jag blev väldigt imponerad av mig själv. Oanade talanger :-).

Äntligen, äntligen, liten ljusning i axelmisären. Första natten på över två månader som jag inte kännt något alls. Det var en märklig upplevelse. Kroppen är fantastisk på det viset. Hur den anpassar sig. I början när något hänt har man lite lätt panik, men efter bara en vecka börjar inskränkt rörlighet och ganska massiv smärta höra till vardagen. Man glömmer liksom hur det ska/kan kännas. När det sedan börjar bli bättre blir man nästan lite paff. Lycka!

Vänner, nu kommer helgen och med den ett sjukt sötsug. Från fredag eftermiddag till måndagmorgon är det en kamp. Eller sötsug, snarare chipssug. Men, jag har fixat fem dagar nu. Det borde inte vara omöjligt att klara helgen. Tänk om jag kunde få samma craving efter nyttiga saker som jag har efter salt och fett. Varje dag är en kamp. Nu vet jag att många tycker att "jaja, men du är ju så vältränad och än det ena och än det andra...", men det är inte riktigt så enkelt. Jag har haft en jäkla tur bara. Genetik, kallas det visst. Jag får kämpa lika hårt som alla andra för att inte lägga på mig onödig vikt, vilket jag lätt gör, och kondition är INTE genetiskt. Den är en färskvara. Fråga mig inte vad jag ville säga med det här, men antagligen behövde jag vädra mina tankar.

Dagens tips: Kallt vatten. Faktiskt riktigt gott, trots allt.

2010-06-10

Inatt...

...var det kallt om tårna när jag gick ut med BouBou. Klockan var halvtvå, han väckte mig med ett försynt YYYYLLL!!! Då vet man att det är bråttom. Eftersom jag alltid sover i t-shirt så räckte det att jag stapplade i mina träningsbyxor (bak och fram, natten till ära), rotade fram sockar och skor. Men det sistnämnda har jag lärt mig att det inte finns tid för. Alltså flipflops på, ingen jacka eller tröja, koppel på BouBou och kanonkulan ned för trapporna och ut på regnblöt gräsmatta. Och BouBou, vad gör han.?! STRÄCKER BEHAGFULLT UT SIG OCH LÄGGER SIG NED. Förbannat!

Dags alltså att visa vem som bestämmer. Har han sagt att han vill ut så ska vi vara ute. Jag i t-shirt, byxor bak och fram, flipflops, håret på ända eftersom jag somnade med blött hår, släpandes på lååång pudel, runt runt på blöt gräsmatta. Mina tår kändes som kalla sjögurkor, fötterna började anta en sällsam gredelin färg och mitt sinne blev mörkt, mycket mörkt. Gissa vem som låg sig vinnande ur kampen, utan att göra ifrån sig... Dessutom krävde han att bli buren UPPFÖR trapporna också, men där gick gränsen. Han blev buren ned och ut, låg sig igenom sin rastning, kanske inte helt bekvämt, men ändå. Han skulle tamejfan gå själv, in OCH uppför trapporna. Så!

Tur att det inte var fullmåne!!!

Dagens tips: Jordgubb-banansmoothie. Ett själsligt plåster.

2010-06-09

Dags igen...

...för ett litet livstecken. Eftersom jag blivit med valp, eller snarare levande flismaskin/dokumentförstörare, så är tiden inte riktigt vad den aldeles nyss var. Nu tänker antagligen en del att "du ska bara veta hur det är med en bebis". Jo, det är sant, men en bebis väntar ett tag innan den börjar hoppa runt, vad jag vet. Den sticker inte ut i hallen och hämtar mammas eller pappas skor och tjurrusar tillbaka in till spjälsängen och lägger sig och tuggar glatt på nämnda sko. Man måste inte kliva upp och hitta kläder och skor klockan tre på natten för att bebisen säger att den måste ut och kissa. Bland annat. Så! Men, det är fantastiskt roligt ändå. Boubou är bäst.

Jag fick en rolig nyhet från en vän. Hon ska göra en högst otippad grej, jag blev helt paff. Skitspännande! Lycka till säger jag. :-)

Nästa vecka är det dags för nya koreografier att släppas, därför har nu nervositeten tagit ett fast grepp om magen, knutit tarmarna till en tjusig rosett och preparerat insidan av skallbenet med högkvalitativt teflon. Kermit i Xenakostym har gjort entré. Kalla mig Xermit.

Jag är sugen på en Mercedes Maybach. Den är inte ful, inte tråkig, inte obekväm. Någonstans läste jag en gång, att om man tänker på något, drömmer om något riktigt mycket, sådär så att det är det första man tänker på när man vaknar och det sista man tänker på innan man somnar så kommer det att ske. Men jag tvivlar på att det står en Maybach utanför min dörr imorgon. Faktiskt. (nej, jag har ingen aning om hur det stavas, men ändå)

Nu har jag gjort det. Jag har läst den. Alkemisten. Så bra! Hmm, kanske inte passar sig just när man har raljerat över hur gärna man vill ha ovan nämnda bil, men, vilken tankeställare jag fick när jag läste den. Tack igen!

Och ett tips om man vill läsa något roligt, äckligt, intressant, ja välj själv. Gå in på Thomas Silvers blogg och läs inlägget från 2010-06-05, om hamburgaren från McDonalds. http://thomassilver.blogspot.com/

Dagens tips: Ananassplit.