Dags igen...

...för ett litet livstecken. Eftersom jag blivit med valp, eller snarare levande flismaskin/dokumentförstörare, så är tiden inte riktigt vad den aldeles nyss var. Nu tänker antagligen en del att "du ska bara veta hur det är med en bebis". Jo, det är sant, men en bebis väntar ett tag innan den börjar hoppa runt, vad jag vet. Den sticker inte ut i hallen och hämtar mammas eller pappas skor och tjurrusar tillbaka in till spjälsängen och lägger sig och tuggar glatt på nämnda sko. Man måste inte kliva upp och hitta kläder och skor klockan tre på natten för att bebisen säger att den måste ut och kissa. Bland annat. Så! Men, det är fantastiskt roligt ändå. Boubou är bäst.

Jag fick en rolig nyhet från en vän. Hon ska göra en högst otippad grej, jag blev helt paff. Skitspännande! Lycka till säger jag. :-)

Nästa vecka är det dags för nya koreografier att släppas, därför har nu nervositeten tagit ett fast grepp om magen, knutit tarmarna till en tjusig rosett och preparerat insidan av skallbenet med högkvalitativt teflon. Kermit i Xenakostym har gjort entré. Kalla mig Xermit.

Jag är sugen på en Mercedes Maybach. Den är inte ful, inte tråkig, inte obekväm. Någonstans läste jag en gång, att om man tänker på något, drömmer om något riktigt mycket, sådär så att det är det första man tänker på när man vaknar och det sista man tänker på innan man somnar så kommer det att ske. Men jag tvivlar på att det står en Maybach utanför min dörr imorgon. Faktiskt. (nej, jag har ingen aning om hur det stavas, men ändå)

Nu har jag gjort det. Jag har läst den. Alkemisten. Så bra! Hmm, kanske inte passar sig just när man har raljerat över hur gärna man vill ha ovan nämnda bil, men, vilken tankeställare jag fick när jag läste den. Tack igen!

Och ett tips om man vill läsa något roligt, äckligt, intressant, ja välj själv. Gå in på Thomas Silvers blogg och läs inlägget från 2010-06-05, om hamburgaren från McDonalds. http://thomassilver.blogspot.com/

Dagens tips: Ananassplit.