På tal om...

...syftningsfel.

Sett på Blocket, ungefär så här:

Hund till salu. Jag kan messa bild på mobil.


Hmm, vad var det som var till salu sa du? :-)

Ta daa...

Inte frisk, men envis. Jäklar vilken träningsvärk jag fick. Började så försiktig gå på ett bcpass i torsdags, kunde inte hålla myrorna stilla i kroppen längre. Det var såå roligt. Bara vänster arm som inte riktigt vill, men vafan, jag har ju en hel kropp förutom armen att använda. Sen tog jag mitt eget lördagspass, vikarierade för Riku på boxpasset igår och gick på bc idag. Känner mig väldigt glad i kroppen. Små steg på rätt väg. Saknar väl iofs att inte kunna köra thaiboxning eller gym, men det är dumt att stressa fram något. Det har trots allt varit överjävliga tre veckor fram till nu, så lugnt och försiktigt.

Sen finns det en liten lurvig sak på fyra ben, sex och en halv vecka gammal, som jag gärna skulle vilja få att bli rumsren, sätta ett koppel på och lära gå fot, ligga plats, sitta och också hitta på ett namn för. Suck!

Så, häpp allihop!

Två veckor...

...utan tillstymmelse till träning. Jag skulle kunna vänja mig vid det här. Det känns avslappnat i kroppen. Men jag blir jäkligt trött. Direkt sömnig faktiskt. Man märker tydligt träningens alla fördelar när man inte kan träna, om man är van att träna. Men nu i veckan ska jag försöka börja rehabträna lite. Baksida axel ska bli starkt och stabilt. Långsam försiktig start, sen ska jag bli stark som en Tyrannussaurus Rex. Minst! Bara så ni vet.

Jag tycker det är charmigt med människor som tycker att tatueringar är tecken på låg social status. Undrar vilken social status en präst tillhör som är tatuerad hela vägen från halsen, ned till anklarna och ut på handlederna. Intressant tycker jag.

Vill också påpeka att brun utan sol är en lurig uppfinning. Jag har en extremt brun vänster vrist och lilltå. Men med lite trix och fix ska jag väl få ordning på det här. Jag tillhör den kategorin människor som inte kan njuta av solen pga för mycket solande i unga dagar. Jag älskar att sola, men är huvudet dumt får kroppen lida. En dag ska jag kunna njuta av solen igen, till dess får jag köra tubgrejen.

Dagens tips: Rensa garderoben och skohyllan. Tag ut, vik om och nyorganisera, lägg dit ett par nya tröjor. Det känns som att få en helt ny garderob. Bra start på våren.

Jaa...

...äntligen har jag stillat köpbegäret något. Inget fancy, inget flashigt, men mysigt och skönt.

Vilket äventyr det blev. Mycket kan hända när man shoppar. Larmbågarna på Stadium vägrade släppa ut mig. De ville inte heller blidkas av den otroligt tålmodiga försäljaren som gång på gång tömde min påse, minutiöst gick igenom kläderna i en tålmodig jakt på missade larm och sedan glatt travade fram och tillbaka mellan bågarna med min påse i lönlösa försök att snacka allvar med dem. Fyra (4) gånger försökte hon, sedan samlades all personal som fanns att tillgå i butiken för att beskåda fenomenet med det osynliga larmet. Snacka om vardagsspänning.

Som om inte det här var nog för ett helt liv för en sådan som jag, höjdes spänningen ytterligare ett snäpp vid kassan i mataffären. Första kortet nekades, andra kortet nekades och tredje kortet nekades. Lååång kö bakom, handsvett, tålmodig kassörska... Snabbtänkt som jag är kom jag tillsammans med kassörska på den briljanta idén om en betalningskombo. Vid det laget hade kön kortats markant, då kassor bredvid öppnat för att lätta på trycket. Liten transaktion här och liten transaktion där och vóila, ett godkänt köp. Var helt slut efteråt. Det blev nästan kylpåse på huvudet, fötterna i högläge och djupa andetag i påse när jag kom hem. Vilken pärs, jag tror jag ska hänge mig åt stickning framåt. Det är max med spänning som mina arma nerver klarar.

PS. Det hela började med att jag blev jagad av en spårvagn. DS.

Läskigt...

...men också en jäkligt bra liten varningsklocka. Tänk hur små vi är. Tänk hur lite vi faktiskt kan påverka och vinna över naturen.

TÄNK!!!

Nu...

...har jag blivit stalker, för efter igår blev det nästan beroendeframkallande. Han har gjort det igen. Men snabba på, klicka och lyssna (Dday). http://thomassilver.blogspot.com/

Jag känner, en panna lutad mot en stor kall fönsterruta, kväll, mjukt regn som långsamt strilar ner för rutan, ett glas rött vin, lite nedsläckt, något stearinljus tänt och det här i bakgrunden.

Mysrys!

Ni måste...

...gå in på Thomas Silvers blogg, http://thomassilver.blogspot.com/. Klicka på videolänken på dagens inlägg (More than words) och njut. Bara så ni vet, även rockers kan annat, faktiskt mer än de flesta andra musiker. Multitalanger. In your face, typ.

Den sköna rösten tillhör den bästa i klassen, Jenny Silver.

Apa!

Jag säger bara APA! Jag är sur på min axel. Den gör ont. Jävligt ont, och så har den mage att tappa känseln, domna bort och sticka... *muttrar* Jag var av den fasta övertygelsen att det bara är höger sida på min kropp som får ont och skadas, men näpp, vänster axel hoppar ur led. Det är liksom inte ens möjligt, jag har för starka muskler. Men hoppelihopp, utan att jag ens märker det, hopp ur och hopp tillbaka. Är det sjysst? Jag fick inte ens en sportslig chans att inse att den var ur led innan den var i led igen. Men ont, det gör den. Så in i h***ete. Det kunde den bjuda på. Tack, typ.

Men jag vågar inte vara sur på den för länge, då kommer den säkert att hämnas. Så från och med imorgon ska jag bara tänka glada, söta tankar om min axel. Jag ska prata snällt med den och stötta den när den har det jobbigt. Då kanske jag kan börja träna aldeles snart igen. Jag är ju trots allt anmäld till tävling i Varberg den 22:e Maj och då måste jag vara fit igen.

Kan säga att det är lite pill med det igen nu efter en vecka med "återhämtning" efter förra söndagens match. Under uppbyggnaden blev jag stark, gick ned till 63 kg och blev tvungen att äta upp mig innan match. Jag har nu tagit igen all viktförlust med ränta. Pizza och Ben and Jerry's Baked Alaska glass är bra på det viset. Det händer grejer snabbt med vikten när man väl stoppar nämnda delikatesser i munnen. Gör man det regelbundet är resultatet ett faktum innan man ens hinner uttala namnet på glassen.

Har ni märkt att det är vår? Sorry Annelie, här i Göteborg har vi haft strålande sol och 15 grader. Tihi, som man säger.

Dagens tips: Überslabbig pizza med massor av ost och till det fryskall Coca-Cola. MUMS!!!

Kläder...

...vill jag ha. Massor av nya kläder. Det kan tyckas att jag är ytlig, men jag vill verkligen ha det. Känner ett kliande under huden, som ett svårt abstinens. Det var flera månader sedan jag köpte nytt. Inte ens ett par sneakers har jag lyckats plocka ned från butikshyllan. Men nu skiner solen och då vaknar köpnerven till liv i kroppen. Just i detta nu önskar jag därför att jag var den som vann 215 mille. Jag skulle shoppa och shoppa och gissa vad... SHOPPA!

Man säger att man inte blir lycklig av pengar och shopping. Det är möjligen sant, jag har ingen erfarenhet av det, men jag vill med bestämdhet hävda att pengar löser många problem. För hur det än är så är samhället och villkoren för överlevnad direkt styrda av pengar, vilket i sig är förkastligt. Men jag har ingen som helst lust att protestera i min ensamhet genom att vägra pengar. Eller vägra handla. Jag tror inte amerikanska centralbanken kunde bry sig mindre. Jag vet, jag vet, en kan inte göra allt, men många kan göra lite. Jag kan garantera att mina vänner inte skulle hoppa upp på barrikaderna och trava fram och tillbaka med ilskna plakat om att pengar förstör din hälsa, eller vad det nu kan tänkas stå på dem, bara för att jag skulle be dem vara solidariska med mig.

Därför mina vänner, säger jag igen, jag skulle så gärna ha 215 mille att spendera på vilken skit som helst. Kläder, skor, god mat, smycken, tatueringar, resor, välgörenhet (pengar gör skillnad, HA!), bilar, ja you name it and I'll buy it.

Dagens tips: Bacardi Breezer med Tropical Mango-smak.

Några dagar...

...har passerat. Jag har haft tid för eftertanke och reflektion. Det var otroligt lärorikt. Jag insåg att jag inte litar på min egen kapacitet och förmåga trots att jag vet att jag har mycket mer att ge. Det ska jag ändra på. Kan hända spelade det faktum in att jag inte sovit på lite mer än ett dygn. Jag hade svårt att tagga upp, trots nervositet och adrenalin som sprutade ur öronen. Jag fick inget riktigt "go". Jag blev avvaktande och defensiv.

Men det var roligt. Vi var en fantastiskt fin grupp som åkte till Halmstad. Trots en del missöden vid start så kom vi fram i god tid och med humöret på topp. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna sådant lugn, sådan harmoni och tillit till människor jag inte känner. Vi var fem fighters och sju coacher, hjälpcoacher, springsjasar och hurraropare. Vi var där för varandra. Ingen mer eller mindre betydelsefull än någon annan. Tre av våra fighters vann, två av oss förlorade, varav jag var en av dem som förlorade. Men jag vann många segrar också. Något i mig, som jag inte kan sätta ord på, förändrades. Förmodligen inte märkbart för andra människor, men jag känner det. Så otroligt påtagligt.

Yo-naa Olofsson (Halmstad Muay Thai), en sådan fin fighter, en sådan fin vinnare. Jag kommer alltid att vara tacksam för att jag fick möta dig i min första match. Du lärde mig mycket. Din fina attityd, din ödmjukhet och din respekt fick mina ögon att tåras när du stod framför mig som en mycket värdig vinnare. Jag glömmer aldrig din blick.

Dagens tips: Ställ inte spiskummin på den plats kanelen brukar stå om du är vanemänniska. Spiskummin funkar INTE på risgrynsgröt kl 5:15 på morgonen.

Få se nu..

...tandskydd, benskydd, suspensoar, shorts, top, sportbh, klubbtröja, handskar, tejp, liniment, bandage, Ipren, hårband, lypsyl, tandpetare, underkläder, handduk, duschcreme, deo, schampo, balsam, clementiner, avokado, soyamjölk, nyponsoppa, vattenflaska, nötter, samarin, fightlicens, matchbok, tuggummi, ansiktscreme, nässpray, Mp3... Ja, det var väl allt. Nu ska jag väl klara 8 minuter, varav 2 är vila.

Lugnande och sprit är väl inte helt lyckat, men det hade passat fantastiskt bra.

Dagens tips: --------------